VEM HJÄLPER MIG?
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  Vem hjälper mig?

 

  
 

Stödfunktionerna regleras i flera lagar, bl.a. i Socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). LSS och till viss del även SoL är s.k. rättighetslagar, vilket innebär att de talar om vad den enskilde har rätt att få av myndigheten. En ansökan om en insats kan göras både muntligen och skriftligen. En muntlig ansökan skall behandlas med samma höga krav på rättssäkerhet som en skriftlig. Oavsett hur man ansöker om en insats, har man rätt att få ett beslut av myndigheten. Den enskilde har sedan rätt att överklaga myndighetens beslut och få sitt ärende prövat av domstol.

LSS är inte bara en rättighetslag utan även vad man brukar kalla för en "pluslag", i förhållande till exempelvis SoL. Detta innebär att insatser med stöd av LSS inte får innebära någon inskränkning av de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. En insats som beviljas med stöd av LSS och en annan insats som beviljas med stöd av SoL kan således löpa parallellt med varandra.

  
  Åter topp  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

 

Kontaktperson (enligt 10 § SoL)
Alla kan hos socialnämnden begära att få en kontaktperson enligt SoL som kan hjälpa till med personliga angelägenheter. Socialnämnden kan då utse en särskild person, en kontaktperson eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde. Kontaktpersonen skall vara ett personligt stöd och hjälpa till utifrån den enskildes behov, under förutsättning att denne begär eller samtycker till det. Socialnämnden kan aldrig utse en kontaktperson enligt SoL mot den enskildes vilja. En kontaktperson enligt SoL behöver inte ha särskilda kvalifikationer utan det är lämpligheten som avgör om man utses. Eftersom det är värdefullt att bygga upp en förtroendefull relation mellan den enskilde och kontaktpersonen, är inte kontaktpersonen skyldig att avge rapporter om uppdraget till socialnämnden.

En kontaktperson enligt SoL har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.

Om man har beviljats stödperson med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller med stöd av lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) kan uppdraget övergå till kontaktperson i samband med att upp- draget upphör. (Se vidare under rubriken "stödperson".)
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

 

Kontaktperson (enligt 9 § p. 4 LSS)

Socialnämnden kan även utse en kontaktperson med stöd av LSS.
Många människor med funktionshinder har få kontakter vid sidan av sina anhöriga. De bor ensamma i mycket större utsträckning än andra. En kontaktperson enligt LSS skall vara en medmänniska, vars viktigaste uppgift är att hjälpa till att bryta den enskildes isolering. En kontaktperson enligt LSS behöver inte någon särskild yrkeskompetens. Däremot krävs ett stort personligt engagemang och intresse för andra människor. Kontaktpersonen kan inte besluta i något ärende som berör huvudmannen. Kontaktpersonen ska inte rapportera till socialnämnden.

En kontaktperson enligt LSS har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

 

Personlig assistans (9 § p. 2 LSS)

Personlig assistans är ett personligt stöd som ska stärka den enskilde i dennes möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Personlig assistans kan beviljas den som har svåra funktionshinder och som behöver hjälp med den personliga hygienen, med intagande av måltider och med annan personlig service. Stödet skall vara tillgängligt i olika verksamheter och under olika tider på dygnet samt tillgodoses av ett begränsat antal personer, personliga assistenter. En personlig assistent kan vara anställd av en kommun, ett kooperativ eller av den enskilde själv. Den enskilde skall ha ett stort inflytande över valet av personlig assistent och hur och när hjälpen skall ges (d.v.s. själv kunna bestämma över sin livssituation).

En personlig assistent har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden. 5
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

 

Ledsagare (9 § p. 3 LSS)

Ledsagarservice skall göra det möjligt får personer med funktionshinder att delta i samhällslivet. En ledsagare hjälper den enskilde att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller att göra promenader. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven.


En ledsagare har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

 

Vem kan ansöka om de insatser som finns i LSS ?

Den som önskar insatser med stöd av LSS vänder sig till en LSS-handläggare hos kommunen med en begäran. En utredning görs då för att klarlägga om personen tillhör personkretsen i LSS.

I 1 § LSS anges vilka personer som kan beviljas insatser:

Personkrets 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
Personkrets 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
Personkrets 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service

Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

Personligt ombud

Personer med långvariga psykiska funktionshinder är en grupp som inte fått det stöd som var avsett när psykiatrireformen trädde i kraft. Regeringen har därför avsatt medel för att få kommunerna att inrätta personligt ombud. Ombudet ska vara en lots och vägvisare för dem som är förhindrade att själva ta sig fram och få samhällets stöd och hjälp.

Personliga ombudets arbetsuppgifter:

  • att tillsammans med den enskilde identifiera och formulera dennes " behov av vård, stöd och service

    •

  • att tillsammans med den enskilde se till att olika huvudmäns insatser planeras, samordnas och genomförs

  • att bistå och - om fullmakt finns - företräda den enskilde i kontakterna med olika myndigheter etc

  • att se till att den enskilde får vård, stöd och service utifrån egna önskemål, behov och lagliga rättigheter

  • att bedriva uppsökande verksamhet och motivationsarbete.

Det personliga ombudet arbetar alltid utifrån brukarens perspektiv. Ombudet är inte en del av "myndighetssverige", utan har en fristående ställning. Kommunen har som huvudman ansvar för verksamheten men kan överlåta det praktiska utförandet till en entreprenör,
t ex en intresseorganisation.

Personligt ombud är ett professionellt uppdrag. Verksamheten är inte lagreglerad.

Har man frågor om personligt ombud kan man vända sig till sin hemkommun för att få information. Det går även att vända sig till RSMH eller IFS.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

Stödperson (30 § LPT och 26 § LRV)

Alla som vårdas med stöd av de psykiatriska tvångslagarna har rätt till en stödperson. Stödpersonen skall bistå patienten i personliga frågor så länge tvångsvården pågår samt, om patienten och stödpersonen samtycker till det, även under fyra veckor efter det att tvångsvården har upphört. En stödperson ska fungera som ett medmänskligt stöd, vidga

patientens nätverk och bistå patienten i personliga frågor. Stödpersonen har rätt att besöka patienten vid vårdinrättningen. En annan viktig uppgift är att närvara vid en eventuell muntlig förhandling i länsrätten. En stödperson som förordnats med stöd av LPT får inte ta del av uppgifter om patientens personliga förhållanden utan patientens medgivande.

För de patienter som vårdas med stöd av LRV skall uppgifter om patienten lämnas till stödpersonen eller patientnämnden om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till stödpersonens eller annans personliga säkerhet.

Uppdraget som stödperson kan sedan övergå till ett uppdrag som kontaktperson enligt SoL, om patienten och stödpersonen samtycker till det. Det är socialnämnden som i samråd med den enskilde beslutar om detta. (Se vidare under rubriken Kontaktperson enligt 10 § SoL)

Landstingens förtroendenämnder/patientnämnder rekryterar, informerar, utbildar och förordnar stödpersoner.

En stödperson har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

God man (11 kap. 4 § FB)

God man förordnas för den som på grund av sjukdom, psykisk störning eller av liknande förhållanden behöver hjälp med att

1) bevaka sin rätt, 2) förvalta sin egendom och/eller 3) sörja för sin person.

Uppdraget som god man kan omfatta alla tre områdena eller något av dem.

Ansökan om förordnande av god man eller upphörande av godmanskap

skall göras till tingsrätten av den som ansökningen gäller eller annan närstående. Till god man utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Det kan vara antingen en anhörig eller en utomstående person. Valet av god man kräver som regel samtycke från den som skall få god man förordnad. Undantag kan göras om den enskildes hälsotillstånd är sådant att samtycke inte är möjligt. Den överförmyndare som finns i varje kommun utövar den närmaste tillsynen över godmanskap. Socialnämnden är skyldig att till överförmyndaren anmäla behovet av gode män.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

Förvaltare (11 kap. 7 § FB)

En förvaltare kan förordnas för en enskild om det för uppdraget inte är tillräckligt att en god man förordnas. Hjälpbehov hos den som rar en förvaltare förordnad skall alltså vara större än hos den som förordnas en god man. När en förvaltare förordnas förlorar den enskilde helt eller delvis sin rättsliga handlingsförmåga. Detta innebär att rätten att själv köpa, sälja, låna pengar, sluta avtal m.m, helt eller delvis upphör. Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet. Till förvaltare utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. Ansökan om förvaltare skall göras hos tingsrätten av den som ansökningen gäller eller annan närstående. Den överförmyndare som finns i varje kommun utövar den närmaste tillsynen över förvaltare. Socialnämnden är skyldig att till överförmyndaren anmäla behovet av förvaltare.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

Offentligt biträde (lag (1996:1620) om offentligt biträde)

En person som vårdas med stöd av LPT eller LRV har, om han eller hon överklagar exempelvis ett beslut om intagning för tvångsvård, i de allra flesta fall rätt till ett offentligt biträde. Till offentligt biträde kan förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan person lämplig för uppdraget. Domstolen beslutar om offentligt biträde och staten betalar kostnaderna härför.

Ett offentligt biträde har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

Övervakare (förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder)

Personer som döms till skyddstillsyn ställs under övervakning. Övervakningen upphör normalt efter ett år, men kan pågå upp till tre år. Ä ven personer som frigivits villkorligt från ett fängelsestraff ställas under övervakning.

Det är frivården som beslutar om och tillsätter övervakare. Övervakaren skall ge stöd och hjälp i sociala och personliga frågor. Uppdraget omfattar även viss kontroll samt rapporteringsskyldighet till frivården. Tillsammans med frivårdsinspektören kommer övervakare och klient överens om hur tät kontakten skall vara.

En övervakare har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.
Åter topp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vem hjälper mig?

Förtroendeman (förordning (1992:289) om ändring i förordningen om särskild personutredning i brottmål, m.m.)

Om någon är misstänkt för brott och det under personutredningen visar sig att den misstänkte är i behov av personligt stöd eller annan hjälp, får en förtroendeman förordnas. En förutsättning är att den enskilde samtycker till detta. Förtroendemannen skall ge stöd och hjälp i personliga frågor. Förtroendemannen har inte någon kontrollerande funktion. Förtroendemannen har inte någon rapporteringsskyldighet till frivården.

En förtroendeman har tystnadsplikt om den enskildes förhållanden.
Åter topp